fredag 28 november 2014

Julporslinet står för dörren

Turistporslinet framdukat. Billigt porslin med en påklistrad dekal från London.
Samma finns säkert från de flesta större städer bara dekalen som skiljer.
Känner man med fingret märker man att dekoren ligger ovanför glasyren och försvinner med en maskindisk.
På riktigt porslin ligger dekoren under glasyren och känns inte som en upphöjning och klarar maskindisk
-Har ägnat en del tid åt julklappsinköp. -Så originellt, eller hur?
Nypris per styck!
Har naturligtvis studerat reklamen som kommer i brevlådan.
Frapperas av att man fortfarande kan få sälja t.ex jultallrikar för dyra pengar.
Jag är lite road av porslin precis som många i föregående generationer. Hemma finns en hel del gammalt fint porslin.
Tycker dessutom om att gå på auktioner, helst då "riktiga bonnauktioner".
Har skaffat vårt matporslin på det viset. Ropade in en Arabia Arctica matservis i 24 delar för 90:-.
Helt felfritt. Ofta har folk sitt finporslin stående i något skåp och tar fram någon gång om året vissa delar inte alls.
Om man tänker på att nypriset är 125:- styck för en 26 cm tallrik så gjorde jag en bra affär.
16:- styck!

Upprörd blir jag när jag ser
"Årets unika jultallrik i en numrerad specialupplaga " - just nu har du chansen att köpa Din unika jultallrik till specialpriset 225:-"
Just ett sånt utrop hittade jag på Aucionet.com. Någon har samlat dessa jultallrikar i 19 år och får 300:- för dem eller knappt 16:-/styck!
-Är det inte snudd på bedrägeri?
Samlaren måste ju känna sig grundlurad.
Likadant ortsdaterade porslinsuppsättningar som säljs i olika turistfällor.
Samma porslin säljs med olika dekaler; London, Berlin, Amsterdam, Stockholm.
Billigt kinesiskt porslin tillverkat på enklast möjliga sätt.
Visst har jag en mugg som det står London på inköpt på Fortnum&Mason men den har dekoren under glasyren och är härlig att dricka kaffe i.
Den kostade 1.99£ eller ungefär 25:- vilket väl får anses som normalpris för en mugg vilken som helst

torsdag 20 november 2014

-Du får inte leka på våran gård!

Lika barn leka bäst. Brutalt fick jag veta att jag inte var "lika"
-Jag gick i första klass hemma i Hjo.
Hade fått lov att följa med en klasskompis hem efter skolan.
Mamma skulle hämta mig när hon slutade klockan fem.

Min kompis visade mig sitt dockskåp. Det var jättefint. Massor av fina möbler och dockor.
Hennes pappa hade hjälpt henne dra el så hon kunde tända och släcka lamporna i de olika rummen. Själv hade jag inget dockskåp hemma. Hade bara lekt med det på förskolan ibland.
Strax efter fyra gick vi ut på gården. Min kompis hade sett att andra barn var vid gungorna.
Vi gungade och hoppade hopprep till det kom en mamma och hennes dotter, kanske fem-sex år.
Ligga på en skräphög och bläddra i en gammal Se&Hör.
Då duger man och släpps in i de "rätta" kretsarna
-Du får inte leka på våran gård! sa ungen och pekade på mig .
Jag bara glodde varför skulle jag inte få leka här som alla andra. Förstod ingenting.
-Du får inte leka på våran gård sa ja ju! upprepade det näbbiga lilla glinet.
-Storbönneras onga kan hållas hemma ve å hoppa i höet! hävde mamman ur sig.
Då blev jag riktigt arg.
-Jag har aldrig fått lära mig skilja på folk och folk och ska det vara på det viset så..
Jag tog min skolväska och sprang därifrån. Bort till mötesplatsen jag och mamma kommit överens om.
Där fick jag stå i nästan tre kvart men hellre det än att vara kvar ens en minut.
I bilen hem berättade jag för mamma och vi pratade mycket om hur dumma en del är.
När jag kommer tillbaka till Hjo som vuxen och ser hur det gått för dem som sket i skolan och sumpade livets chans och det råkar sammanfalla med  de som körde bort mig från lekplatsen känner jag både en viss tillfredsställelse men samtidigt ett visst vemod över att de inte tog chansen när de fick den. I dagens jämställda Sverige har ju alla samma chans att arbeta hårt och skapa en bra framtid.
Kan inte säkert avgöra om det är bra eller
dåligt att en gång ha känt sig utstött och annorlunda.
Jag tror det gett mig en enorm styrka
att ta vara på mig själv och våga vara själv.
Trist att behöva höra samma kraxande i Second Life
-Vad har du med ditt perfekta liv i Second Life att göra?
-Tja, de första månaderna jag studerade bodde jag i ett sunkigt hyresrum i Uddevalla. Utan TV men med internetuppkoppling.
Jag pendlade 1 timme och 45 minuter morgon och kväll. Kände ingen i Uddevalla heller. När skulle jag hinna lära känna någon? Då var det rätt bra att ha Second Life. Var det de moderna tågen fanns det uppkoppling där med.
Jag träffade folk och har fått många fina vänner i Second Life och haft så många trevliga stunder att jag vill dela dem med min pojkvän.
Den här helgen som kommer är ett utmärkt exempel. Studiebidrag o studielån kommer på tisdag. Tack vare Second Life kan vi komma ut och roa oss trots att RL-plånboken ekar av tomhet.
Philip Rosedale hade en vision om en jämlik värld när han skapade Second Life.
En värld där alla hög som låg möts på lika villkor.
Jag är ledsen att behöva säga det Philip men vi har en väldig massa jobb innan vi är där vid din fina vison.
Världen kanske är ny men det är samma människor med samma fördomar och samma rädslor som befolkar den här världen som den gamla värden.

måndag 17 november 2014

-Det blir jul i år med!

Provade Kandis kälke på Mount Whitney för att komma i lite julstämning
Det är ju bara fjorton dar till första advent!

Långpromenad i ett snölandskap innan
man gör upp eld och kokar kaffe och grillar korv.
Fick epitetet "superfaster" sist jag tog med brorsbarnen på det.
Har grunnat en del på
hur vi ska göra i jul Martin och jag.

Vi har ju så klart var sina jultraditioner.
Han har firat jul med sina föräldrar och jag med mina.
Jag vill ju så gärna fira jul hemma på landet. Där finns ju i alla fall en chans att det ska bli lite vitt på marken. Åtminstone någon stans på Hökensås.
Chansen att få se lite vitt i Mölndal och Göteborg ska visst vara lika med noll. Visst är det fint med alla ljusen i staden men jul på landet är något extra.
Ska vi fira jul i Hjo och nyår i Brottkärr eller tvärt om?
Har inte kommit mig för att prata med Martin om det än men vi var hemma hos hans föräldrar på eftermiddagskaffe igår och då avslöjade de att de ska fira jul i London. Martins morbror är någon sorts chef på ett svenskt företag i London och bor i en förort som heter Sevenoaks söder om London. De åker den 20:e och kommer tillbaka den 27:e.
-Det var väl trevligt för er. sa jag samtidigt som jag gjorde en uppvisning i maskhållning, jublet bubblade inom mig.
-Men då får vi väl försöka fira en "extrajul" till nyår. fortsatte jag.
-En sådan bra idé sa Martins mamma. Så det är nog bestämt nu.
Allt ordnar sig bara man tar det lugnt. Lett att ha slösat tid att gå och grunna på det men så är det.